Medlemsavgifter och bidrag

Mål och Syften Artiklar Politik SpråkHistoria Konst och Kultur Historiska Bilder

Arkiv  | Länkar | Kontakta Oss |

Läs mera

DEN NYA BENÄMNINGEN ASSYRIER

 Från slutet av 60-talet i samband med emigrationen till Sverige och övriga Västeuropa har det pågått nästan oavbrutna debatter och diskussioner om namnfrågan bland vårt folk världen över. Debatterna eller diskussionerna handlar förstås om vilka härstammar vi ifrån? I vilken kultur har vi våra rötter, i den gamla arameiska eller den assyriska kulturen? När vi studerar denna fråga i litteratur, främst i de skrifterna av kyrkofäderna, eller tar vi del av västerländska forskares resultat om vår historiska tillhörighet hänvisar alla till den arameiska kulturen. Trots detta vetenskapliga faktum har den nybildade assyriska organisationen inte brytt sig om det, varken tagit hänsyn till eller vill acceptera det. Med denna trångsynta uppfattning hos medlemmarna i den assyriska rörelsen förblir namnfrågan olöslig och splittringen evig. Vad läsarna bör veta det som dem inte är medvetna om är att de som idag kallar sig för assyrier har ingen anknytning till de gamla assyrierna som vars rike gick under på 600-talet f Kr och utplånades, och att benämningen assyrier är en återskapelse av en västerländsk arkeolog och missionärer på 1800-talet. Efter att benämningen assyrier ha legat i graven i 2400 år lyckades den engelske arkeologen Henry Layard få den att återupplivas på 1820-talet bland massmedia och historiker. Sedermera lyckades missionärerna från den protestantiska anglikanska kyrkan från Amerika som var verksamma i Orienten sprida den även bland det arameiska folket, östsyrianerna (nestorianerna) under årtalen 1830-40. Missionärerna kom sedermera att hjälpa östsyrianerna med förnödenheter och emigration till Amerika. Dem översatte också Gamla- och Nya Testamentet till deras talade arameiska dialekten Urmia. Med tiden fick benämningen assyrians fäste hos de och började tillämpa den slutligen på sig själva av oförklarliga skäl.

Från början araméer

     Vad man bör veta att de nya emigranterna, östsyrianerna, (suryaya madenhaya) kallade sig inte assyrier i Irak eller när de var nyanlända i det nya hemlandet, Amerika. Deras vanliga uppfattning om deras härkomst var arameisk. Journalisten Naum Faik (1868-1930) som är en viktig person att hedra årligen inom rörelsen, gjorde allt vad han kunde för att upplysa östsyrianerna om deras arameiska härkomst när han emigrerade till Amerika 1912. I tidningen ”al-ittihad” ”unionen” som han startade talade han enbart om uppbyggandet av den arameiska nationen, värnandet av den arameiska kulturen och bevarandet av det arameiska språket.

     En annan viktig person med samma uppfattning var George Lamsa (1892-1975), en enastående författare från den Östsyriska Kyrkan och expert på det arameiska språket. Lamsa emigrerade 1916 till England från den arameiska staden Mar Bisho i Irak och använde enbart benämningen arameiska för språket. George Lamsa är känd för sin översättning av arameiska bibelversionen Peshitta till Engelska. Vad var det som gjorde att östsyrianerna eller nestorianerna som de också har kallats efter den grekiske patriarken Nestorius, började kalla sig för assyrier kan vi bara spekulera oss till. Antingen blev de på något sätt övertalade, mutade eller hotade. Men den allmänna uppfattningen är att dem påtvingades att kalla sig ”assyrians” för att bli accepterade med bättre status i det protestantiska nya hemlandet, England. På ett sätt var dessa missionärer ute efter att skåpa något som de själva eftersträvade, ”drabbade av assyriska febern” nämligen att återuppliva benämningen assyrians. Efterföljden blev att de nya emigranterna fick bättre status med denna benämning då de började tillämpa den på sig själva.  

     Vi ser exakt samma mönster i det protestantiska Sverige bland media, politiker och kommunfolk att benämningen assyrier har mer inflytande hos dem. Dessa är lika drabbade av den assyriska febern som i England och Amerika. Man låter de som kallar sig för assyrier komma ständigt till tals och får bättre publicitet i media, på så sätt ger man luft under vingarna för rörelsen. Detta är ett absurt sätt att ge möjlighet till en ny grupp med en ny benämning som gör att folkgruppen hamnar i konflikt och splittring. Inte nog med att media och kommunfolk har en positiv verkan för assyriska rörelsen, bär de också på en negativ syn mot den syrianska gruppen. Man visar helt enkelt öppet sin sympati för rörelsen och låter den blomstra för att få folkgruppen i två fraktioner. Att ta hänsyn till folkgruppens korrekta historiska benämning, vad dem själva på det egna språket kallar sig, har varit oviktigt för dessa sabotörer som ständigt uppträder destruktiva för folkgruppen. Detta väcker förstås vrede och motsättningar. I de katolska länderna, främst i Tyskland och övriga Centraleuropa förekommer ingen konflikt om namnfrågan, där är den rätta historiska benämningen ”aramäer” tillämpad på folkgruppen och kunskapen om deras arameiska historia är tillräckligt. I Berlinmuseet finns exempelvis flertalet av dem arkeologiska fynd från arameiska riket Sam´al bevarade för ökad kunskap av arameiska historien.    

Namnfrågan i Sverige

    Spridningen av denna benämning bland den syriansk-ortodoxa gruppen (västaraméerna) fick sitt fäste på slutet av 60-talet. I början av emigrationstiden var den assyriska benämningen inte vanligt alls bland de nyanlända araméerna, utan den kom som en smygande term genom det svenska språket. De nyanlända i Sverige benämndes utan deras vetskap av myndigheterna och media som assyrier, trots att de har kallat sig och kallar sig fortfarande, på det egna språket suryoye, vilket kan översättas med det gamla svenska termen ”syrier” och med nya ”syrianer”. För att kunna benämnas ”assyrier” bör man därför kalla sig på det egna språket ”ashuriye”, vilket är den allra vanligaste benämningen i Mellanöstern för att beskriva de gamla assyrierna, vars rike gick under på 600-talet f Kr och utplånades helt ur historien.

     De nyanlända var inte medvetna om den nya benämningens ”assyrier” innebörd och trodde att det är deras suryoye namn på svenska. Som nya medborgare i ett nytt land är det alltid språket som kan ställa till problem, det samma mötte även suryoyerna som inte hade ett vet om det främmande språket, svenska, för att förhindra att betecknas eller kallas assyrier. Så småningom fick de reda på att benämningen assyrier är härlett från ett annat folk. Det var inte deras eget namn som skulle kunna användas för de i det svenska språket. Fåtal av de nyemigrerade suryoyerna, främst de unga, accepterade denna benämning på sig själva med påtryck av den lokala tidningen i Södertälje, LT-Länstidningen, och myndigheterna förstås, och därmed fick den Assyriska Rörelsen fotfäste även hos västaraméerna också i Sverige. För den som är insatt i folkgruppens historia vet med största sannolikhet att termen ”suryoye/syrier” är synonym med oromoye/araméer. Orsaken till varför man numera har valt att använda termen ”syrian-er” och inte ”syrier” är för att inte förknippas med Syriens muslimska medborgare, vilka kallas ”syrier”. Termen ”syrian-er” är ett lånord från engelskans ”syrian-s”, som kan översättas med ”Syrien och syrier”. I dem engelsk språkiga länderna har man valt att använda benämningen ”syriac-s” istället för ”syrian-s”

      Det är viktigt påpeka att benämningen assyrier inte spreds från allra första början av personer bland vårt folk, utan av myndigheterna som hjälpte de nymigrerade suryoyerna med bostad och föreningslokaler. Vissa myndigheter har uppträtt och uppträder fortfarande destruktiva för folkgruppen. Myndigheterna betecknade i registren vårt folk som assyrier, vilket man hittills har trott att det var suryoyerna själva som gjorde det med sin egen vilja. Enligt den information jag fick när jag undersökte saken bland de första emigrerade suryoyerna skall en av myndighets ansvariga ha sagt: “Vi spenderar stora pengar på att få er splittrade”. Genom att ha skapat ny benämning bland det arameiska folket och kalla en grupp av oss assyrier har det varit en lyckad process för myndigheter och media. Sedan dess har diskussionerna varit nästan oavbrutna och splittringen ett allvarligt faktum. Inte nog med att medlemmarna i den assyriska rörelsen använder denna benämning på sig själva så har de på senare tid börjat kalla med hjälp av flera andra fanatiska författare och journalister, allt som har med den arameiska-syrianska kulturen, historien och språket för assyriska. DETTA BÖR MAN TA PÅ YTTERSTA ALLVARET.

Andra Seyfo

      Namnfrågan har satt sina spår hos hela det arameiska folket världen över och splittrat familjerna. Som vi känner till under den historiska Seyfo 1915, folkmordet på det arameiska folket (syrianer, kaldéer, nestorianer) så har till största delen varje arameisk familj förlorat någon medlem och fick familjen splittrad. Det som skett i och med den assyriska rörelsens uppkomst i Sverige jämförs med den historiska Seyfo. Nästan varje familj har förlorat någon medlem till denna rörelse som orsakat splittring inom familjen. I och med den assyriska rörelsens uppkomst som lockat till sig en eller flera familjemedlemmar, ibland hela familjer, har också orsakat stora problem inom familjen och släkten, många upplever en jobbig tid under denna långvariga konflikt som nu hör till vardagen.  

 Okunskap och hjärntvätt.

     De som accepterade benämningen assyrier var till större delen unga, outbildade, okunniga i sakfrågan och kunde inte ett ord ur sin egen historia. Deras högsta utbildningsnivå var bara till årskurs fem som var obligatorisk att genomföra i de länder man kom ifrån. De kunde knappt läsa eller skriva. Vem av dem har den kunskapen ännu idag veta var det egentliga Beth Nahrin låg? Vem av dem vet att Beth Nahrin inte har något med assyriernas historia att göra och att det inte avsåg området mellan de två stora floderna, Eufrat och Tigris? Är dem medvetna om att Beth Nahrin var ett arameiskt område och som nämns i araméernas historia? De personer som sedan ledde medlemmarna i rörelsen odlade vad dem själva stod för och vad de uppfattade som var rätt, de tog inte hänsyn till medlemmarnas åsikter, man kan kalla det hjärntvätt. Efter att ha använt denna benämning på sig själva och den stora vågen av araméerna kom till Sverige 1975 släpade de även sina närmaste släktingar under denna benämning, och på så sätt fortsatte rörelsens verkan.

 Historikers uppfattning

     Det är inte så som många tror för den assyriska rörelsens gamla som nya som medlemmar, för att den använder benämningen assyrier, är de också assyrier. För att förklara det ur ett expertis perspektiv följer här ett citat ur en artikel i Svenska Dagbladet 1986-10-08 av den svenske historikern, diplomaten, författaren som blev 2002 hedersdoktor i teologi vid Lunds Universitet, Ingmar Karlsson:

Det assyriska väldet störtades 612 f Kr och därefter försvann assyrierna ur världshistorien. De grupper som idag kallas assyrier har inte sitt ursprung i det assyriska väldet och det språk de talar är inte detsamma som den gamla assyriska. Idag används beteckningen assyrier mest av en slump och har ingen etnisk förankring.”

     Ur Ingmar Karlssons artikel kan vi medge att dem som medvetet kallar sig för assyrier och dem som medvetet envisas att kalla medlemmarna i rörelsen för assyrier ljuger med största sannolikhet om deras historiska bakgrund. Dem som envisas med detta gör dem det för sin egen vinning och för att hålla det arameiska folket splittrad i två grupper.

     Istället för att stärka den levande arameiska nationen, försöker historia förvanskare och fanatiker, återuppliva en utdöd benämning som legat i graven i 2600 år. En benämning vars bärare som man genom historien känner det mest barbariska som uppstod genom världshistorien. Ett riktigt monster- krigarfolk som förtryckte och förstörde städer och som skapade ständigt oro i regionen, som vissa historiker jämför med dinosaurierna. Assyrierna var det mest avskyvärda folket bland samtida folken i den forntida världen, på grund av deras förtryck mot grannfolken. Några kulturskapare var de gamla assyrierna inte, deras kungar kunde varken läsa eller skriva, analfabeter, folket som inte ens kunde skilja mellan höger och vänster, (Jona 4:11). Alla storverken som skapades i landet byggdes av slavar och kungarnas sekreterare vid palatsen bestod av dem enastående arameiska skrivarna, vilka också skrev på arameiska som var världsspråket på den tiden (800-talet f Kr) och ett tusende år långt efter. På 600-talet f Kr går det assyriska riket under och assyrierna utplånades fullkomligt som ett straff på Gudsrättvisa (Nahums bok).

Återuppliva en ond nation.

     Många människor, historiker som fanatiker, fascineras av den politik och stormakt assyrierna hade och för att de är så omnämnda i litteraturhistoria att dessa önskar och strävar efter att de gamla assyrierna ska återfinnas. Men, vem vill ha åter ett folk som ska härska barbariskt i världen? Hur minns vi romarna? som vars rike var grundat på blod, och som var så avskyvärda vart än de befann sig. Deras militära närvaro i stora delar i världen ledde bara till ständiga uppror och förstörelse av de så viktiga kulturstäderna. Vem vill ha egentligen tillbaka Nazityskland? som under andra världskriget (1939-1945) dödades 50-85 miljoner människor, varav sex miljoner försvarslösa judar. Ser man på dagens stormakter, USA har väckt hela den islamiska världens vrede mot sig för dess politiska utspel i Mellanöstern. Om det är viktigt med en makt som kan spela polis och se till de mänskliga rätterna följs i alla delar av världen, och att makthavarna inte missbrukar sin makt gentemot sitt eget folk, bör därför denna polismakt också vara till hjälp för åter uppbyggnaden till ett demokratiskt land efter att den tvingat bort diktaturer från sin makt. Har inte mänskligheten fått nog av imperialism, diktaturer och envåldshärskare? Bör inte människan sträva efter det goda hon lämnat efter sig och låta bli att härma de onda stormakterna för att skriva in sig i världshistorien? Finns det något land som inte är emot att bli styrd av en stormakt? Vilket folk vill egentligen att ett annat folk skall bestämma över dem? Bör inte man satsa i sitt eget land och leva i fred och harmoni och inte påtvinga eget mot grannlandet och låta det vara i fred?

     Vad är syftet och vad tjänar det till egentligen, att åter uppliva en ond nation? Är det för att de bott på ett kulturområde som anses vara viktigt för civilisationen? Araméerna, som ännu idag fortlever, har längre historia; politisk, kulturell, språklig som religiös, i bredare områden med större utsträckning än de gamla assyrierna. Assyriernas närvaro i regionen under storhetstiden var oftast politiskt-militärt medan för araméerna var politiskt, folkligt och kulturellt, vilket är skillnad. Hela den bördiga regionen befolkades av det arameiska folket och förblev deras länder, medan assyriernas militära närvaro (ej folklig) som makthavare utanför kärnlandet inte kan ses som deras ursprungsland. Så, varför göra om allt på nytt och ta en omväg till Assyrien när allting är redan serverad och man kan komma raka vägen till vattenkällan, Beth Aramaya. 

Benämningen assyrier bör slopas

        Det är just själva benämningen assyrier som är grundorsaken till att vårt folk varar splittrat. Majoriteten av det arameiska folket världen runt känner ingen samhörighet och är främmande med benämningen assyrier. Därför finns det inget annat botemedel för vårt folks återförening än att avskaffa benämningen assyrier. Om det är den som gör att medlemmarna i rörelsen känner en nationalistisk anda är bara nonsens.

Ett förenat folk för gemensamt mål

     Det arameiska folket har genomlidit stora splittringar tidigare, massakrer och förföljelse varit ett historiskt faktum i vårt långa historia. Det är viktigt att vi nu vaknar med alla våra sinnen och beskådar den situationen vi befinner oss i idag. Det får bara inte fortsätta att vårt folk förblir splittrat under flera benämningar och med flera grupper. Vi ska inte låta andra folk styra över oss och låta kalla oss vad de själva vill, utan det är viktigt att vi håller oss till fädernes arameiska namn. Ett folk behöver inte genomgå ett fysiskt folkmord för att försvinna ur historien, utan den kan glömmas bort för omvärlden om det förlorar sitt ursprungliga namn som är så viktigt för den gemensamma identiteten. Det är aldrig försenat att vakna eller ändra benämning till den ursprungliga, den historisk korrekta ARAMÉER, för att bevara den arameiska identiteten, värna om den arameiska kulturen och bevara det arameiska språket. Vår strävan för vårt folks framtida är ändå den samma, i hopp om att återvända till fädernes land Beth Aramaya/ Tvåflodslandet.

     Man hoppas att alla våra organisationer och deras medlemsföreningar ska uppta sitt ursprungliga arameiska namn för att få slut på en 40 årig lång konflikt om våra historiska rötter som är väldokumenterade till den arameiska. Att hävda det inte spelar någon roll vilken benämningen man tillämpar på sig själva, är ingen bra ursäkt. Det spelar viktigt roll att den benämning man tillämpar på sig själva härstammar ur den egna historien, den absolut historisk korrekta som forskare och kyrkofäder hänvisar till är den arameiska. Man kan inte ha en benämning, som andra folk vill att vi ska använda, som ett annat folk har haft och tillämpa den på oss själva.   

Det är på tiden och ytterst viktigt att vårt folk vaknar och återförenar sig till den historisk korrekta ARAMEISKA benämningen för att tillsammans kunna beskydda oss mot omvärlden och inte låta oss drabbas åter av en olöslig splittring som det skedde tidigt i vår kyrkohistoria. Vi bör komma ihåg om att ju flera grupper med flera benämningar finns bland vårt folk, desto mer splittrade och svagare förblir vi. Som en enande storkraft med ETT GEMENSAMT NAMN för ETT FÖRENAT FOLK ”ARAMÉER” skulle vår strävan efter de mänskliga rättigheterna både i emigrant- och hemländerna ge större effekt. Det arameiska folket är ett av dem första folken som träder fram i historien och skall vara bland de sista lämna världen. Araméernas anfader, ARAM var son till NOAS förstfödde son SEM som levde i begynnelsens tid efter ADAM och EVA.

-          Artikeln är inte för att motverka, utan låta att tänka om, en påminnelse om återförening.

-          Artikeln är omskriven på grund av den kunskap man skaffat sig om folkgruppen under de senaste åren.

Tidigare artikel ”den nya beteckningen assyrier” är borttagen.

2017-01-19

 | Start |