| Länkar | Kontakta Oss |

 

Läs mera

 

 

 

 

 


  En dikt om det arameiska språket av den syrianske poeten Danho Makdesi Elias.

                    

Mina förfäders språk till dig återvänder jag

Skall jag gråta över dig eller sörja över min dumhet?

I Edens lustgård grodde dina rötter och du stod stolt.

Men i vilket land skall jag söka efter dig nu,

och i vilken nation fann du en fristad för att bosätta dig och vila?

 

Du är utsprid i alla världens hörn.

Ditt blod spilldes, och dina lemmar kastades åt alla håll.

Vart än jag gick så såg jag spår av dina hästar lämnade efter sig,

och där din flagga hissades högt på flaggstången.

 

Var är du gömd? I nattens mörker eller sprickor?

Eller kanske har du hittat en boning nära solen?

Eller är du gömd i himlen i Jesu av Nasarets ord?

Ack, min dumhet! Var är ditt land? Jag är förvirrad och förlorad.

 

Du har idag blivit främling i ditt eget hem.

Dina misstrogna efterföljare förnekar dig.

De förföljde dig och utslängde dig från ditt hem och du blev bortglömd.

De där tyrannerna ökade på sitt oförnuft och ödelade ditt hem.

 

Skall jag gråta över dig eller skall du gråta över mig, detta är bedrövelse,

som varken har en gräns eller något botemedel mot, och inte heller någon ro.

Kanske är det bättre för mig att sörja över mig själv med klagande röst och klagosång.

Hur felade jag och lämnade din storhet att förmultna!

 

Mitt språk, du är levande martyr. Jag tänker på dig och känner mig skamsen.

Jag slaktadde dig med mina händer och nu står jag framför din kista, liktalar och sörjer över dig.

Jag hoppas att du är barmhärtig och skall förlåta mig dumheten som jag begått mot dig.

Ännu en gång av skuldkänslor, och plågat samvete, återvänder jag till dig.

 

Vart jag än vänder mig, finner jag spår av dig.

Trots att du är långt borta, finns det i våran hjärta plats för dig.

Och i all visdom och all kunskap som jag undersöker, är du tillmötesgående.

Trots att du fortfarande är i ett avlägset fjärran, är din distans så nära och

din uppståndelse så tillgänglig.

 Dikten är författat av den arameiske-syrianske poeten Denho Makdesi Elias och finns publicerat på arameiska i hans samling Bugåne 1994. Denho Elias är välkänd poet bland det arameiska folket, och han har fått Arampriset 1995 för denna samling. Enbart denna dikt ur Bugåne är översatt från arameiska, vilket har gjorts av Assad Saumas hemspråkselever i oktober månad 1996.

Aram Baryamo

 | Start |

Artiklarna som publiseras på denna sida representerar enbart dess författares åsikter och inte webmaster åsikt