| Länkar | Kontakta Oss |

 

Läs mera

 

 

 

 

 


Semitiska folken -kulturens bärare

                      Vår moderna värld står i stor skuld till de gamla semitiska folken. De upptog och förmedlade många kulturelement. De semitiska ackadéerna och deras efterträdare i Babylonien förde vidare mycket av sina föregångare sumerernas kultur, och så gjorde också fenicierna och hebréerna. Araméerna i norra Syrien och Mesopotamien skulle kanske ha varit glömda, om de inte uppfunnit en skrift som var så enkel att deras semitiska språk, det som Jesus talade,  blev något av ett forntida världsspråk och kom att spela en stor roll som förmedlare av österlandets kultur till västerlandet. Dessa tidiga semitiska folk berikade också den kultur som de upptog, och på samma sätt förmedlade de denna kultur även till västvärlden. 

                      Professor i semitisk filologi Sabatani Moscati vid Roms universitet förklarar i “Gamla semitiska kulturer”; sid 194: "Semiternas bidrag till den mänskliga kulturen har varit många och positiva. Först och främst har de skapat det hjälpmedel som människorna än idag använder för att i skrift uttrycka sina tankar, nämligen alfabetet, vilket uppsod i Kanaan". 

                      Alfabetet var en enorm kulturell landvinning. Människan fick ett smidigt hjälpmedel att kunna uttrycka, vidare befordra och bevara idéer. Nästan alla de alfabet som idag är i bruk går tillbaka på den västsemitiska skrift. Från främre Orienten spred sig alfabetets idé inte bara till västerlandet utan tidigt också till Nordafrika och till det inre av Asien, till indiska halvön och ännu längre österut.

                      Det var feniciska köpmän från Tyrus och Sidon och sedermera arameiska köpmän från Damascus som spred kunskapen om alfabetisk skrivning åt öster och väster, till Europa och Asien. De alfabet som på detta sätt blev kända, såväl semitiska som grekiska, härstammade alla från det knaneiska-feniciska alfabetet. Numera används alfabetisk skrift allmänt över hela världen med undantag Kina. Det har funnits omkring 400 olika alfabet sedan feniciernas tid, och förnärvarandefinns det omkring 50, frånsett mindre skiljaktigheter, som beror på dialekter.

                      Den alfabetiska skriften har utvecklats från en stavelseskrift, vilken i sin tur uppstått ur en ursprunglig ideografik skrift eller bildskrift av samma slag som den kineserna fortfarande använder. Egytierna tycks ha varit de första som uppfann ett alfabet, omkring 3000 år f Kr, ehuru detta aldrig lyckades uttränga deras hieroglyfiska (ideografiska) skrift. Alla de europeiska alfabeten bildades, antingen direkt eller med latinet som förmedlare, ur det grekiska, vilket uppstått ur det av fenicierna spridda knaneiska alfabetet.  Detta hade 21 eller 22 bokstäver , som betecknade konsonantljud.

 

Källor:                1) Människans väg till Kulturen, sid. 137.

                             2) Kunskapens bok I, sid 1-2

                             3)  Bra böckers världshistoria  band II, sid 72-73.    

                             4)  Bonniers stora Lexikon band I, sid 78-79.   

Aram Baryamo

 | Start |

Artiklarna som publiseras på denna sida representerar enbart dess författares åsikter och inte webmaster åsikt