Medlemsavgifter och bidrag

Mål och Syften Artiklar Politik SpråkHistoria Konst och Kultur Historiska Bilder

Arkiv  | Länkar | Kontakta Oss |

Varför kallas S:t Efrem Suryoyo ”Syriern”?

 

 

 

Henri Kifa / Paris

Det finns hundratals böcker och artiklar om S:t Efrems diktning och hans kyrkliga kunskaper. Det finns inga tveksamheter om att S:t Efrem har haft en mycket stor och avgörande roll i dessa två områden. För syrologer är det normalt att vara intresserad av dessa ämnen. I framtiden kommer vi att se ännu flera studier om poeten och teologen S:t Efrem.

Hur som helst, vi har ingen aning ifall någon vetenskapsman någonsin studerat varför S:t Efrem kallades för ”Syriern”. Vi tror att detta är en viktig fråga att ställa. Det finns tre anledningar till varför jag valde detta ämne.’

1.      Det finns många präster och utbildade syrianer som tror att namnet suryoye användes för våra arameiska förfäder, och detta suryoyo namn som kom att bli synonymt med kristen, enligt vad de säger.

2.      Det finns de som tror att ”syrier” var ett namn som användes föra att beskriva förtida folk som använde arameisk-syriska som judar, armenier, perser och araber och att S:t Efrems rötter kulle kunna tillhöra någon av dessa folkslag.

3.      Andra tror att namnet syrier användes inte enbart för araméer. men de olika folkslagen i öst, så som sumerer, akkader, assyrier och andra folkslag. Alltså, är det svårt att avgöra S:t Efrems identitet, därför att termen syrier används utan något vetenskapligt bevis.

Idag möts vi här, 1700 år efter S:t Efrems födelse. Vi behöver veta varför han kallades för ”syrier”, och betydelsen av detta. Betyder ”S:t Efrem syriern” kristen? Betyder ”S:t Efrem syriern” att han talade syriska. Betyder det att ”S:t Efrem syriern” kom från geografiska Syrien’. Betyder det att S:t Efrem syriern var aramé? Eller är det helt enkelt så att vi inte kan avgöra S:t Efrems identitet? Slutligen, finns det några av Efrems skrifter som skulle kunna hjälpa oss att avgöra vad ’syriern” betyder, eller måste vi acceptera de falska idéer som är utspridda bland dagens syrianer?

Svårigheterna

Olyckligtvis är dessa falska idéer fortfarande utspridda bland öst och väst syriska prästerskapet, fast det de facto att det inte finns något bevis för dessa källor. Det finns svårigheter med att förstå termen ”syrier” och dess relation till aramé. Genom att använda de syriska källorna skulle en historiker kunna hjälpa till att förklara relationen. Jag ger ett exempel från S:t Efrem Det är känt att S:t Efrem nämnde Bardaisan som en ”arameisk filosof ( ܦܝܠܘܣܘܦܐ ܕܐܪ̈ܡܝܐ (1 .Vissa har översatt det med att Bardaisan var en hedning, rots det de facto att han var kristen. Andra tror att termen ܐܪܡܝܐ ”aramaya” kommer från ܒܝܬ ܐܪ̈ܡܝܐ ”Beth Aramaye” som var ett stort provins- område som täckte mitten och södra Irak. Det är också känt att Bardaisans föräldrar var från Babylon, araméernas land. . Här måste vi skilja mellan:

1.      ”Aram’ ܐܪܡ, vilket är det förtida namnet på Syrien. Termen finns i de assyriska kungarnas skrifter i akkadiska och arameiska skrifter från mitten av 700-talet f.Kr, där vi kan finna termerna ’all Aram(2) ”Högre Aram” och ”lägre Aram” Bibeln nämner Aram och dess huvudstad Damaskus. Lika så nämns det i Septuagintan som översattes i 200-talet

före Kristus från hebreiska till grekiska.”(3) Termen ”Aram” var översatt till grekiska som ”Syrien”, ”kungen av Aram” som ”kungen av Syrien” och ”arameiska” som ”syriska”.(4)

2.      ”Beth Aramaye” ܒܝܬ ܐܪ̈ܡܝܐ är den forntida geografiska termen som övertogs av de assyriska kungarna och som användes för södra Irak. Den franska historikern, Dupont-Sommer tror att termen ”Bet Aramaye” ersatte den gamla termen ”Akkads land” (Mat Akkad) på 400- talet f.Kr (5)

3.      ”Beth Nahrin” ܒܝܬ ܢܗܪ̈ܝܢ .Det finns stora skillnader mellan det gamla ”Beth Nahrin” termen som historiskt, geografiskt och nationellt och den nya termen ”Beth Nahrin” som betyder ”Mesopotamien” (motsvarar dagens Irak). Den verkliga ”Beth Nahrin” ligger mellan Eufrat och Balikh men numera har den inte brett sin gräns ända fram till Tigris. I akkadiska källor betydde Beth Nahrin Jazira (6). I mina forskningar nämner jag syriska källor som bevisar att Beth Nahrin är Jazira området. Termen Mesopotamien dess nya mening som betyder Irak, är både historiskt och geografiskt fel.(7)

Två syriska dokument som hittades lära Eufrat floden har publicerats av forskaren Javier Teixidor.(8) I dessa var det skrivet ”Urhoy (Edessa) den stora staden, modern av all städer i Beth Nahrin.” Detta ger oss inte rätten att påstå att Urhoy (Edessa) är modem av alla Iraks städer. Vi måste vara trogna det historiska av Bet Nahrin som betyder till öster om Övre Eufrat.

När judarna började skriva Bibeln använde de termen ’Aram Naharaim’ (Första Moseboken 24:10) istället för den gamla akkadiska termen ”Birit Narim”. Det finns ingen tvekan om att den koncentrerade närvaron av araméerna ledde till att andra förtida folkslag så som Mitanni folket, hurriter och i hettiter, som i var Indo-européer assimilerades med araméerna..

Slutligen Är det verkligen svårt att avgöra betydelsen av ”aramén Bardaisan”?

Betyder aramé bedning?

Betyder aramé en person från ”Beth Aramaye” (södra och mellersta Irak)?

Betyder aramé en person från Aram eller Syrien?

Betyder aramé en person från ”Beth Nahrin” eller ’Aram Nahrin”?

Eller betyder aramé helt enkelt en person som tillhör araméerna?

Anmärkningar på fel tankar bland Syrier

Jag tillgodoser några anmärkningar av de felaktiga teorierna om termen ’Aramé” som har spridits bland öst och väst syrier. På 1800, cirkulerade en teori bland öst och väst syrier om termen aramé. Termen användes för araméer som konverterade till kristendomen. Troligen var biskopen Qlimis Josef Dawid bland de första som publicerade denna hans syriska grammatik 1896. I inledningen påstod han: ”Och när araméerna konverterade till kristendomen glömde de sitt (arameiska) namn och de kallades för syrier, för att särskilja de från de hedniska araméerna. Namnet syrier var inte ett nationellt namn men ett namn för deras religion.(9) Även den kaldeiska biskopen Torna Audo skrev på sidan 9 i inledningen i sitt berömda syriska lexikon: ” Termen syrier användes för araméer som kom att tro på Jesus (10) . Hur som helst, den kaldeiska biskopen Jacob Eugin Manna, påstod i inledningen av sitt syrisk-arabiska lexikon att termen syrier hade varit synonymt med kristen i de tidiga generationerna (11).  Om vi studerar dessa förord närmare ser vi:

1.      Dessa författare var lingvister och inte historiker. Trots deras kärlek för sin arameiska kultur, använde de inte de syriska texterna väl.

2.      De nämner en syrisk text som refererar till en bok av den franska historikern Renan /vilket de lärde sig från Payne Smiths lexikon, utan att undersöka bevisningen att Renan själv hade citerat för att bestryka sin avhandling.

3.      Det är dessa tre biskopar som påstår att syriska namnet användes för kristna araméer .

4.      Olyckligtvis, dessa tre biskopar som var lingvister i syriska, kunde inte hitta några bevis i de syriska texterna som stödde deras nya teori om att termen syrier tilldelades araméer av betydelse som kristen. Detta är en så kallad ’Quatremere” teori som vi kommer att se senare var detta hans teori.

5.      De tre biskoparna studerade aldrig historia. Trots det faktum att de var lingvister märkte de inte de synska uttrycken ܚܢܦܐ”Hanfo” och ܚܢܦܘܬܐ”Hanfutho” för ateist och för hedning och ܟܪܝܣܛܝܢܐ ”Christyonoܡܫܝܚܝܐ  ”Mshihoyo”, ܡܗܝܡܢܐ”Mhaymno” ar kristen, kristen och troende, Alltså, termen  ܐܪܡܝܐ’aramé” kom att betyda hedning på 900-talet e.Kr. och öst syrier använder termen syrier för meningen för kristen bara i modem tid.

Teorin om att syrier ska betyda kristen är en ny teori och det finns inga belägg för det i de äldre skrifterna. Vi tror att Renan lånade sin teori från Quatremere som publicerade sin rapport om Nabatéema år 1831. I detta påstod han: ”Detta arameiska folk var senare kallad för syrier, vilket de borde ha förkastat namnet då detta var främmande. Dessa folk var illiga att lämna och glömma deras äkta namn ”Araméer”, namnet på deras förfäder.(12) Vidare fortsätter han:

Hur kan vi då förklara användandet av namnet ”Syrien” och suryoyo för personer som både ’på andra sidan” av floden Eufrat”? Om jag inte mistar mig, är det på grund av den kristna religionen, för att bibelspråket var på grekiska.  Detta övertygade araméerna om att de måste bli ett folk på alla sätt och att de måste lägga deras gamla namn åt sidan. Denna sak hände – om jag inte mistar mig när något av stor vikt inträffade, nämligen är ordet aramé på syriska endast en symbol olikt det gamla ordet, ”Armaya”, vilket betyder hedning. 

Quartremere(13) var den första att påstå att våra arameiska förfäder övergav deras gamla namn när de konverterade till kristendom, men, bevisningen som han lade fram är mycket svag. Dessa två ord och skillnaden mellan de var tagen från Bar-Bahluls och Bar-Alis lexikon från 900-talet och hade ingenting med att göra med araméer som har blivit kristna.

Problemet är att syriska vetenskapsmän, speciellt prästerskapet tror att denna teori är sann eftersom det står i lexikonen som de använder när de läser deras modersmål. Denna teori har spridit sig på 1900-talet.

Biskop Ishak Saka (14) har bokstavligen lånat vissa meningar från inledningen av Eugin Manna så som: ”Och så blev suryoyo och Syrien synonymt med kristen än idag”. Från teorin av Manna/Quatremere gör han följande utdrag ’Namnet suryoyo användes aldrig som term för att beteckna en nation men endast för en religion”. Självklart är detta fel och motsäger vad han skrivit i början av sin bok. ”Suryoye var kallade araméer efter Aram, före Kristus”. Biskop George Saliba skrev vidare’(15)’Och det syriska namnet ersatte det arameiska namnet efter Kristus, Därför att syrier blev synonymt med kristen och den lägsta gemensamma nämnare för akkader, assyrier, babylonier, fenicier, etc, och blev ett namn och ett kännetecken för kristendomen”.

För två år sedan påstod Biskop Sarhad Jammo i sin föreläsning om syrianema i Irak att ”termen syrier menar kristen och har ingen nationell mening(16). Dr Yousef Hebby publicerade en artikel i Aram skriften i vilket han skrev ”’Låt oss koncentrera på arameiska och inte araméer, därför att vi vill att vetenskapsmän ska undvika att bli förvirrade av de etniska araméerna med dem som talar arameiska – det är inte samma sak. De etniska araméerna är nomadiska stammar som ursprungligen kom från södra Syrien, medan de som talar arameiska är de gamla östra civilisations befolkningar (17). Dessutom har han skrivit på sidan 80 att ’Syriska blev synonymt med österländsk kristendom (18)

Tyvärr, så använder sig många av Quatremeres felaktiga teori för att ändra riktningen på termen Syrier från dess historiska och etniska ursprung. Kan namnet Efrem ”syriern” hjälpa oss att förstå den verkliga innebörden av termen ”Syrier”?

S:t Efrem och det syriska namnet

Vi vet inte om S:t Efrem använde termen Suryoyo i hans skrifter På grund av tidsbrist har jag inte haft möjlighet att utforska detta i detalj. Jag hoppas kunna få höra från andra vetenskapsmän angående denna fråga. Det är mer sannolikt att S:t Efrem inte använde den syriska termen utan den arameiska. Jag ska nämna några texter där arameiska termen förekommer. I Efrems hymn Carmina Nisibena som översattes till tyska och publicerades av Edmund Beck förekommer:

ܡܢ ܥܒܪ̈ܝܐ ܘܐܪ̈ܡܝܐ ܐܦ ܡܢ ܥܝܪ̈ܐ

E. Beck översatte termen ܐܪܡܝܐ  ”aramaya” till ”hedning”(19) medan Navarre och Feghali översatte den till aramé.(20) I sången om jungfrur säger han,

ܫܒܚܘܗܝ ܒܣܘܟܝܗܘܢ ܐܪ̈ܡܝܐ

Denna gång översätter Beck termen ”aramaye” till ”Die Aramäer”(21) dvs ”araméer”, men Murray översatte den som ”hedningar (22)  I fotnot 4 förklarar Murray för oss ”hedningarna gav honom beröm med deras kvistar” och dessa ”hedningar” är bokstavligt talat araméer. Men vi håller inte med hans förklaring, eftersom syrier höll sig till det arameiska namnet och var stolta över det i hundratals år efter S:t Efrems död.

Det arameiska namnet förekommer flera gånger i S:t Efrems poesi och han kallade vårt språk för ”arameiska”.ܐܝܟ ܕܟܬܝܒ ܐܪܡܝܐsom det blev skrivet på arameiska”, (23) Likaså, i en annan mycket viktig text för araméer:

ܟܕ ܡܬܪܓܫ ܒܪܥܝܢܐ ܓܘܚܟܐ ܕܝܢ ܥܒܕ ܢܦܫܗ ܒܝܬ ܐܪ̈ܡܝܐ ܘܝܘܢܝ̈ܐ ܦܝܠܘܣܘܦܐ ܕܐܪ̈ܡܝܐ

Mitchell (24) översatte detta till ”Men den syriska filosofen (d.v.s. Bardaisan) gjorde sig till ett löjets skimmer bland syrier och greker”. Det vore bättre att översätta termen ”aramaye” till araméer för S:t Efrem inte använde begreppet ”suryoyo”. Det är också klart att det är omöjligt att översätta araméer som hedningar och att påstå att aramén Bardaisan var kristen.

Om S:t Efrem var aramé, varför kallades han för syrier”?

Det är naturligt att S:t Efrem tillhörde det arameiska folket, eftersom han föddes och bodde i ett arameiskt land som sedan 1000 är f kr var arameiskt. Vissa historier om honom berättar för oss att hans nationalitet var syrisk och begreppet syrier inte innebar kristen eller syrisk-talande person. Naturligtvis betyder det inte kristna i dag heller.

Vad är förhållandet mellan begreppen syriska och arameiska? Eusebius skrev (25) att ”syriern Bardaisan” hade många skrifter i sitt nationella språk, vilken han kallade för ”syriska språket”. Vi såg tidigare att S:t Efrem kallade Bardaisan för ”aramé” och han kallade vårt språk för ”arameiska”.

Skiljer sig S:t Efrems arameiska från Bardaisans syriska? Var inte den syriska termen synonym med den arameiska? Jag ska nämna några syriska texter för att visa att syriska forskare använde både termerna synonymt för det nationella namnet. Den franska syrologen F. Nau publicerade en text av Severios Sabokht från 600-talet, där vi kan läsa följande text: ”Men några syrier har gått djupt in i kristendomen, vi nämner Bardaisan som var känd som araméernas filosof. Begreppet aramé här är synonymt med syrier och inte kristen (26). Jakob av Urhoy (Edessa) (633-708) uppgav:

ܘܐܦ ܠܘܬܢ ܐܪ̈ܡܝܐ...ܗܟܢܐ ܐܬܩܪܝܬ ܡܢ ܥܬܝܩܬܐ ܒܢܝ ܐܪܡ

Som betyder ’Och bland oss araméer… och så  kallas (vi) i Gamla Testamentet för Arams söner(27) Och i en av hans dikter (28) var det skrivet

ܘܘ ܗܟܘܬ ܐܦ ܚܢܢ ܐܪ̈ܡܝܐ ܐܘܟܝܬ ܣܘܪ̈ܝܝܐ

Betyder ’Och bland oss araméer dvs syrier’. J. Amar (29) översatte och publicerade en dikt av S:t Jakob av Serugh om S:t Efrem, där de två synonyma termerna inträffar. Varför kallades S:t Efrem ”Syriern”?

ܗܢܐ ܕܗܘܐ ܟܠܥܠܐ ܠܟܠܗ ܐܪܡܝܘܬܐ...ܗܢܐ ܕܗܘܐ ܪܗܝܛܪܐ ܪܒܐ ܒܝܬ ܣܘܪ̈ܝܝܐ

“Han som blev en krona för hela den arameiska nationen....han som blev en stor talare bland syrierna”

J. Amar översatte namnet ”arameiska nationen” som ”syriska nationen”.

Enligt dessa texter och enligt S:t Efrems texter, skulle jag vilja betona att hans titel S:t Efrem ”syriern” innebär att han tillhörde det arameiska folket. Titeln innebar varken att han var kristen eller syrisk- talande.

Slutligen Manna/Quatremere teorin diskuterar våra arameiska förfäder, inte andra forntida folkslag.

Jag hoppas att min forskning ska uppmuntrar forskare att vara mer intresserade i S:t Efrems personlighet och levnadsförhållande. Att han tillhör det arameiska folket kan hjälpa oss att förstå hans poesi och synpunkter bättre. Hans skrifter räddade våra förfäder från kätteri, men kommer de att rädda vårt folk från vilseledande teorier?

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Källor:

1 - Mitchell C.W, .S . Ephrem’s Prose Refutations of Mani, Marcion and Bardaisan (2 vols.; London & Oxford: Williams & Norgate, 1912 & 1921), vol. II, sidan 7

 

2 – Steven Grosby 'rm klh and the Worship Of Hadad: A Nation Of  Aram ? i: Aram (Oxford) Vol. 7

(1995) ss. 337 - 352

 

المطران جورج صليبا، مائدة إنطاكيا، بيروت١٩٩٢ صفحة ٤٢3-

 

4 - Wevers J .W, ”Aram and Aramean in the Septuagint”. i: The World of the Aramaeans . s. 237- 251 .

 

5 – Dupont-Sommer A , Les Araméens . Paris 1949. s. 76

 

6 - Finkelstein J J , ”Mesopotamia”, i Journal of Near Eastern Studies Vol. 21 ( 1962 ) s. 78

 

7- Henri Bedros Kifa , ”Beth Nahrin” , i Aram (Stockholm) Vol. 6 ( 1993 ) ss 59 - 62 samma artikel är publicerad på  www.freesuryoyo.org

8 - Teixidor J , Deux Documents Syriaques Du III  Sicles Apres J.C., Provenant Du Moyen Euphrate i, Comptes Rendus Des Inscriptions & Belles-Lettres, 1990 s 147.

 

 

-9اقليميس يوسف داود، كتاب اللمعة الشهية في نحو اللغة السريانية، موصل ١٨٩٦، صفحة ١٣.

 

-10 ܬܐܘܡܐ ܐܘܕܘ ܣܝܡܬܐ ܕܠܫܢܐ ܣܘܪܝܝܐ؛ ܕܦܐ ܛ

  

11܇ يعقوب آوكين منا، دليل الراغبين في لغة الآراميين، صفحة ١٧.

 

12 -Quatremere, Memoire sur les Nabatéens Paris 1831. s 95

 

13- Ibid.

 

 -14المطران إسحق ساكا، كنيستي السريانية. دمشق ١٩٨٥ صفحة ٢٣.

 

المطران جورج صليبا، مائدة إنطاكيا، بيروت١٩٩٢ صفحة ٤٢ -15

 

16- Fader Dr Yousef Hebby, i Aram magazine, Stockholm Vol 3/4 (1992), s 78

 

 -17يوسف حبي، اسهام السريانية في الحضارة العربية والعالمية، آرام ستوكهولم العدد٣ ـ٤ ـ ١٩٩٢، صفحة ٢٦٤.

 

18- Ibid.

 

19- Beck E. Des heiliegen Ephraem de syrers Carmina Nisibina II, (CSCO, vol. 240-441/Syr. 102-103), Louvain 1963, s. 96.

 

20 – S:t Ephrem , Les Chants De Nisibe översatt av  P. Feghali  och av  Navarre, Paris 1989, p 215

 

21 – Beck. E. Des heiligen Ephraem des Syrers Hymnen de Virginitate, (CSCO Vol. 223/Syr. 94) Louvain 1962, s. 70.

 

22 – Murray R. Symbols of Church and Kingdom: A Study in Early Syriac Traditions, Cambridge 1975, sid. 46.

 

23 - C.W. Mitchell, S. Ephraim's Prose Refutations of Mani, Marcion and Bardaisan . Vol. 1 s 122

 

24 – Mitchell  Vol. 2 s. 7

 

25 - Eusebius, Ecclesiastical History IV , 30

 

26 - Nau F, Notes D'Astronomie Syrienne . Dans Journal Asiatique 1910  s 10

 

27 - Abbe Martin, Hexameron De Jacques d Edesse, 1888, s. 69

 

28 – Jacques d Edesse, Scolie , dans Patrologie Orientalis , Vol. 29 , 196. s. 196

29 – J. Amar  , A metrical homily on holy mar Ephrem by mar Jacob of Saroug . i Patrologia Orientalis Vol. 47 (1995). Sid. 64

 | Start |

Artiklarna som publiseras på denna sida representerar enbart dess författares åsikter och inte webmaster åsikt