Mål och Syften Artiklar Politik SpråkHistoria Historia och Kultur

  | Länkar | Kontakta Oss |

Master i Mellanösternstudier, Uppsala universitet-Sverige.

 

English

Roni Doumit Harb


Valet och regeringsbildandet i Libanon 2009

090913

 Samma dag som Svenskarna gick och röstade på sina EU representanter var det dags för Libaneserna att visa vilket Libanon dem vill leva i. Detta var genom det andra relativt fria valet sedan Cederrevolutionen 2005.

Jag säger relativt fria val eftersom många delar av landet är kontrollerade av militanta grupper. Shiitiska Hezballa kontrollerar många regioner och där har geväret sista ordet, inte fria rösten. Hezballa med sin systerorganisation Amal rörelsen fick alla Shiitiska platser i parlamentet.

I Sunnitiska områden är det pengarnas makt som talar då multimiljardären Saad Hariri kunde med sina olika tjänster säkra de flesta Sunnitiska ledamöterna.

I Libanon har varje erkänd religiös grupp ett antal ledamotsplatser beroende på befolkningsstorleken. De 3 viktigaste politiska grupperna är Maroniter, Shiiter och Sunniter.

Sedan 2005 har partierna i landet varit uppdelade mellan 8:e mars koalitionen och 14:e mars koalitionen. Den första var för Syriens närvaro i landet och är i minoritet medan de andra var emot den Syriska ockupationen av Libanon och har idag en majoritet i parlamentet.

 Vid sidan om dessa två stora koalitioner som inkluderar de flesta partier och stora personligheter så finns det ett antal mindre partier och organisationer som jobbar mera ideologiskt. Arameiska Demokratiska Organisationen, ArDO heter en av dem där jag hade äran att få ställa upp och representera i detta val.

Denna organisation vill införa ett federalt system för Libanon där byråkratin kan delas mellan de 2 största etniciteterna, den Arabisk Muslimska och den Arameisk Kristna.

Vi tror att detta kan vara en bra lösning för Libanon så att grupperna kan sluta känna rädsla för varandras demografiska utveckling och spridning av olika värderingar. Ett system som har fungerat för bland andra Kanada, Belgien och Schweiz.

 Jag ställde upp i Batroun regionen i norra Libanon. Batroun är en Maronitisk region till 95 %. Andra grupper i regionen är Grekisk ortodoxa och ett par procent Sunniter.

Regionen är tilldelad 2 Maronitiska platser i parlamentet och så är det för alla regioner i Libanon där den religiösa tillhörigheten bestämmer antalet platser man får i parlament. Vissa regioner har enbart en grupp och andra har flera såsom Beirut som har en blandning av alla erkända grupper i landet.

Jag vill verka för ett Libanon som är öppet och i en ständig moderniseringsprocess men samtidigt håller på sina traditionella värderingar. Ett Libanon som kan visa upp sin Arameiska historia och civilisation. Ett Libanon som bör vara ett tillhåll till Mellanösterns fördrivna minoriteter så som den alltid har varit.

 Regeringar i Libanon har haft svårt att bildas av bara en religion, parti eller ens av bara en koalition. Under det senaste 4 åren har majoritetskoalitionen bildat regering dock med ett stort antal ministrar ifrån den förlorande minoritetskoalitionen. Värt att nämna är att båda koalitionerna innehåller partier och personligheter som tillhör landets alla Kristna grupper. Sunniterna tillhör dock främst majoritetskoalitionen med Future Movement i ledningen och Shiiterna finns i minoritetskoalitionen under Hezballa´s ledning. 14:e Mars koalitionen vann åter detta val och fick majoritet i parlamentet. Trots detta försöker man nu bilda en regering av 15 egna ministrar, 10 ministrar till den förlorande koalitionen och 5 ministrar som ligger nära landets president som ska fungera som en neutral balansfaktor.

Många är rädda för vad hezballa kan tänkas göra ifall de inte får sitta i regering och med de ministerposter som önskas. För Hezballa är utrikesministeriet väldigt viktigt och ger sig aldrig utan att få den, detta på grund av partiets känsliga ställning i världen som har gjort att de inte kan lita på någon annan part på den posten.

 Om inte regeringen bildas kommer stabiliteten att skakas och skapas en regering av alla grupper så kommer de aldrig att komma överens om de stora frågorna och bildas en regering av bara en av koalitionerna kommer den andra att ställa sig emot detta på alla sätt den kan, inklusive beväpnat.

Detta betyder att oavsett hur man bildar regering kommer det att finnas problem som medföljer.

Jag och min organisation är helt emot att ett parti som Hezballa ska få ingå i en Libanesisk regering då vi inte ens erkänner deras parlamentsledamöter eftersom de kom under gevärets närvaro.

 Kort om valresultatet i Libanon:

I princip tillhör alla 128 ledamöterna någon av koalitionerna 8 och 14:e Mars.

8:e Mars har 57, alla shiiter och hälften av de kristna, de representeras genom: Hezballa  som är en filial av ett Iranskt parti som vill leda Libanon enligt shia Muslimska Sharia lagar. Amal som är en Shiitisk rörelse som har lättare att ta till sig modernisering. Free Patriotic Movement som är Kristet under ledning av före detta Generalen Michel Aoun.

 14:e Mars koalitionen har 71 ledamöter, alla sunniter, alla druser och hälften av de kristna. Representeras av: Future Movement med flest sunniter, Progressive Social Party som har dem flesta druser. De kristna här är spridda över flera partier, de största är Kataeb och Lebanese Forces.

 Flera ledamöter tillhör inte något parti men har valt att ingå i någon av koalitionerna.

 Libanon såg en rekordsommar i antalet turister och säkerheten har blivit bättre. Nu väntar man fortfarande på att politikerna ska komma överens så att långvarig stabilitet kan råda.

Artiklarna som publiseras på denna sida representerar enbart dess författares åsikter och inte webmaster åsikt

 | Start |